Meny Stäng

Lagen om kommuners ansvar

Nu är det klart. Riksdagen har beslutat om en ny lag om kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Lagen gäller f.o.m. 1:a juli 2023. På den här sidan samlar vi viktig information om lagen och inte minst information om hur vi på Embrace Safety konkret hjälper kommuner att efterleva lagen.

Det här är den nya lagen: Lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete

Lagen heter ”Lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete” och reglerar kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Enligt lagen ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och tillse att det finns en samordningsfunktion.

Hur ska ni i er kommun kunna efterleva lagen?

Vi på Embrace Safety hjälper din kommun med att få det ni behöver på plats för att kunna följa den nya lagen. Vi hjälper er alltså ombord med lagstiftningen var ni än befinner er i dagsläget.

    • Vi tillhandahåller en checklista som ger stöd i vad ni behöver få på plats för att efterleva lagen.

    • Vi erbjuder ett konkret och strukturerat kunskapsstöd som guidar er i hur ni bör organisera ert arbete, hur lägesbilden enligt lagen konkret kan utformas och vad den bör innehålla, med mer. Vi stöttar er alltså konkret med att upprätta den lägesbild och åtgärdsplan som krävs enligt lagen.

    • Lagen berör alla kommuner i Sverige och ställer samma krav på alla kommuner, både små och stora. Många kommuner har inte det arbete på plats som krävs av lagen. Även små kommuner som upplever att man har begränsat med brottsproblem och som upplever att man har kontroll på det som händer kommer med lagen avkrävas lägesbilder och åtgärdsplaner.

    • Vi hjälper och stöttar samordnaren i er kommun med relevant kunskap och konkreta verktyg.

    • Vi stöttar er med hjälp av vår strukturerade implementering att få ett systemstöd på plats – EMBRACE – för ert lokala brottsförebyggande arbete. Systemstödet möjliggör kontinuerlig kartläggning av brott, otrygghet och relaterade risk- och skyddsfaktorer såsom demografiska uppgifter om utbildning, inkomst och sysselsättning, med mer. Allt detta utgör grunden för den lägesbild som enligt lagen ska upprättas i kommunen.

    • Vi hjälper er kommun att få delning av statistik om anmälda brott på plats mellan polismyndigheten och kommunen.

    • Vi erbjuder utbildning som kan användas brett i kommunen till politiker, chefer och medarbetare för att öka kunskapen om det arbete som krävs enligt lagen.

Lagen i sin helhet tillsammans med vanliga frågor och svar

Här presenteras samtliga 13 paragrafer i lagen tillsammans med vanliga frågor och svar. Svaren är framtagna av Henrik Andershed.

"Lagen kommer bidra till att kommuner lyfter sitt arbete till att bli mer systematiskt, kunskapsbaserat och effektivt. Vi på Embrace Safety har en viktig roll i att konkret hjälpa kommuner att uppfylla lagen med system- och kunskapsstöd."

Henrik Andershed, professor i kriminologi och grundare Embrace Safety

1 §

I denna lag finns bestämmelser om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete.

Övergripande fråga om lagen: Många kommuner har redan ett aktivt brottsförebyggande arbete så vad kan lagen egentligen bidra med, vad blir nytt?

Svar: Lagen har verkligen potential att bidra till stora förbättringar av det lokala brottsförebyggande arbetet i kommuner. Min uppfattning är att alla kommuner påverkas av lagen eftersom ingen kommun mig veterligen har allt det som lagen kräver på plats i dagsläget. I vissa kommuner krävs en väldigt stor utveckling och förändring, i andra kommuner krävs också betydande utveckling men man har vissa aspekter av arbetet på plats redan.

Lagen innebär att kommuner som redan har en samordnare för det brottsförebyggande arbetet och ett aktivt brottsförebyggande arbete i kommunen behöver stärka och utveckla vissa aspekter av arbetet, exempelvis hur man upprättar lägesbilder och åtgärdsplaner. Många kommuner har inte den kontinuerliga och systematiska kartläggningen på plats som krävs för att göra bra och användbara lägesbilder. Många behöver också se över sin organisation. Alla kommuner ska ha ett lokalt strategiskt råd på plats och det brottsförebyggande arbetet ska kontinuerligt upp på kommunfullmäktiges agenda.

Kommuner som inte har en samordnare eller som har en samordnare med väldigt lite tid i tjänsten för det brottsförebyggande arbetet behöver tillsätta en samordnare med betydande tid för arbetet eller tillse att befintlig samordnare bereds mer tid. Man behöver också tillse att få organisation och ett kunskapsbaserat arbetssätt på plats i kommunen.

För många kommuner är det en betydande utveckling av det lokala brottsförebyggande arbetet som lagen kräver och man behöver påbörja den utvecklingen så snart som möjligt.

2 §

Kommuner ska bidra till att samhällets samlade brottsförebyggande arbete bedrivs på ett effektivt sätt genom att fullgöra de uppgifter som följer av denna lag.

Fråga om 2 §: Berör lagen alla kommuner eller är exempelvis små kommuner undantagna?

Svar: Lagen berör alla kommuner, stora som små. Det finns inget i lagen som säger att vissa kommuner skulle vara undantagna, inte heller små kommuner. Alla kommuner som idag exempelvis inte kartlägger brott på systematiska sätt måste få det på plats nu för att kunna efterleva lagen, oavsett om det sker lite eller mycket brott i kommunen. Dvs. om det sker väldigt lite brott i kommunen så ska man nu med systematisk kartläggning och resulterande lägesbild visa att det är så, det räcker inte med att säga i en lägesbild att man upplever att det är så.

Fråga om 2 §: Hur kommer kommunernas efterlevnad av lagen följas upp och kontrolleras?

Svar: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har uppdraget att följa kommunernas brottsförebyggande arbete och gör en undersökning varje år där man frågar hur man jobbar med brottsförebyggande i kommunen. BRÅ har dock inte något uppdrag att vara kontrollanter av enskilda kommuners arbete. 

Noterbart är att lagen trädde i kraft den 1:a juli 2023. Kommuner behöver dock inte besluta om en åtgärdsplan enligt 5 § (se nedan) förrän den 1:a juli 2024. Men, för att kunna ta fram en bra åtgärdsplan i juli 2024 behöver kartläggning av brott och otrygghet vara på plats så snart som möjligt eftersom man i juli 2024 ska kunna redogöra för brottsligheten det senaste året eller åren.

3 §

Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att kommuner utifrån ett kunskapsbaserat underlag tar ställning till behovet av brottsförebyggande åtgärder och tar visst ansvar för samordningen av det brottsförebyggande arbetet inom kommunen.

Fråga om 3 §: Vad betyder formuleringen ”kunskapsbaserat underlag”?

Svar: Det betyder att arbetet ska genomföras på ett kunskapsbaserat sätt, dvs. att man ska arbeta systematiskt med kartläggning, orsaksanalys, brottsförebyggande insatser som sätts in på orsaksanalyserade grunder, samt uppföljning av arbetet och inte minst information och återkoppling om arbetet.

Många kommuner behöver alltså stärka sitt arbete avsevärt och behöver exempelvis tillse att man har bra och kontinuerlig kartläggning på plats. Det är viktigt att förstå att lägesbilderna, prioriteringar för insatser och uppföljningar, grundar sig på de kontinuerliga kartläggningarna.

Alla kommuner avkrävs alltså ett kunskapsbaserat arbete. Även små kommuner måste ha kartläggning och lägesbilder på plats även om brottsligheten är begränsad. Dvs. man avkrävs att via systematisk kartläggning och resulterande lägesbilder konkret visa hur det förhåller sig i kommunen.

4 §

Kommuner ska ta fram en lägesbild över brottsligheten inom kommunens geografiska område. Lägesbilden ska innehålla:

1. en kartläggning av brottsligheten, dess omfattning och konsekvenser,

2. annan information av betydelse i sammanhanget, och

3. en analys av kartläggningen och informationen.

Fråga om 4 §: Vad ska lägesbilden innehålla?

Svar: Lagen kräver ett kunskapsbaserat arbete och alltså en lägesbild som bygger på systematisk och kontinuerlig kartläggning av brott, otrygghet och viktig relaterad information (risk- och skyddsfaktorer för brott och otrygghet) för att på dessa uppgifter basera lägesbilden.

Att kartlägga brott lokalt i en kommun innebär att man måste samla in och sammanställa kompletterande information såsom statistik om anmälda brott, rapportering om otrygghetsskapande händelser, och trygghets-/brottsutsatthetsundersökningar, och göra dessa uppgifter analyserbara per geografiskt område/bostadsområde inom kommunen. De här olika kartläggningsuppgifterna kompletterar varandra på viktiga sätt. Observera alltså att man i en lägesbild INTE kan förlita sig endast på statistik om anmälda brott eftersom mörkertalen är betydande och varierar över tid och mellan områden i en kommun.

Annan information av betydelse som bör tas med i lägesbilden, förutom kompletterande uppgifter om brott och otrygghet, är lokal information om långsiktiga risk- och skyddsfaktorer för brott och otrygghet såsom demografisk information om utbildning, inkomst, sysselsättning, med mer, indelat per geografiska områden/bostadsområden inom kommunen.

Fråga om 4 §: Om man i kommunen kartlägger och upprättar lägesbilder inom ramen för ett EST-arbete, räcker det för att uppfylla lagen?

Svar: Nej, en rimlig tolkning av den här paragrafen är att ett EST-arbete (Effektiv Samordning för Trygghet) inte räcker eftersom EST-kartläggning och lägesbildsarbete primärt har fokus på vad som händer i offentliga miljöer och berör inte sådant som exempelvis händer i människors hem eller på internet eller via telefon. Lagen handlar om lägesbildsarbete och åtgärdsplan för all typ av brottslighet.

Kommuner som arbetar enligt arbetssättet EST och som systematiskt kartlägger med hjälp av utsedda rapportörer och som därtill tar del av statistik om anmälda brott uppfyller alltså endast delvis det som krävs enligt lagen vad gäller upprättande av lägesbilder och åtgärdsplaner. Det innebär att annan brottslighet såsom exempelvis våld i hemmet och bedrägerier inte täcks av EST-arbetet och alltså att kommunen behöver komplettera med bland annat dessa brottstyper i kartläggning, lägesbilder och åtgärdsplaner.

5 §

Kommuner ska, med lägesbilden som underlag, besluta om en plan för vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att förebygga brott (åtgärdsplan).

Fråga om 5 §: Vad innebär det att lägesbilden ska vara underlag till planerna för åtgärder?

Svar: Det innebär att de brottsförebyggande insatserna man föreslår i kommunen ska ha sin grund i den lokalt framtagna lägesbilden. Alltför ofta sätts generella insatser in i kommuner som inte har en koppling till de faktiska lokala problemen i kommunen.

Åtgärderna ska alltså riktas mot de problem, dess orsaker, som man identifierat vara problem i kommunen och som framkommit i den lokalt framtagna lägesbilden.

6 §

Kommuner ska minst vartannat år uppdatera lägesbilden och följa upp åtgärdsplanen.

Fråga om 6 §: Vad innebär det att uppdatera lägesbilden och att följa upp åtgärdsplanen och kan man vilja göra det oftare än vartannat år?

Svar: Många kommuner gör redan idag en årsanalys/årslägesbild som också innehåller en åtgärdsplan. Att uppdatera lägesbilden varje år är relevant och mycket användbart för styrningen av arbetet det kommande året. Det är en bra rutin som jag tror många kommuner kommer välja, dvs. att göra detta varje år istället för endast vartannat år.

Att följa upp förra årets åtgärdsplan är en viktig del av att göra en bra årsanalys/årslägesbild. Det handlar om att dra slutsatser om vilka insatser man har satt in och vilka som kan påvisas ha haft brottsförebyggande effekter och ej. Baserat på uppföljningen bör man besluta om vilka insatser som ska fortsätta och ej.

7 §

Arbetet med lägesbilden och åtgärdsplanen ska i den utsträckning som det är lämpligt integreras med sådant analys- och planeringsarbete som sker i enlighet med andra författningar.

Fråga om 7 §: Vad innebär den här integrationen i arbete med andra författningar?

Svar: Kommunen har många fler ansvarsområden och författningar än det som explicit berör brottsförebyggande arbete. Det handlar exempelvis om författningar som har beröring på förskola, skola, arbetsmarknad, hälsa, krisberedskap, trafik, park- och rekreation, stads- och byggnadsplanering, med mer.

Arbetet med lägesbilden och åtgärdsplanen för det brottsförebyggande arbetet ska alltså enligt denna paragraf integreras i andra relevanta arbeten och planer i kommunen, för att förbättra förutsättningarna för olika verksamheter inom kommunen att bidra i det brottsförebyggande arbetet.

Samordnaren av det brottsförebyggande arbetet i kommunen, det strategiska rådet som ska finnas, och kommunfullmäktige, bör kontinuerligt tillse att den här integreringen sker.

8 §

Kommuner ska inom sitt geografiska område ansvara för samordningen av det brottsförebyggande arbetet enligt 9 och 10 §§.

Fråga om 8 §: Vad innebär samordningsansvaret?

Svar: Samordningsansvaret innebär att kommunen har ansvar för att samordna det brottsförebyggande arbetet i det geografiska området som utgör kommunen, alltså inte endast samordning av de kommunala förvaltningarna utan också samordning av alla potentiella externa samverkansparter i det lokala brottsförebyggande arbetet.

Ansvaret innebär dels att dokumentera och på så sätt ha koll på det brottsförebyggande arbetet i kommunen och dels att tillse att samordning sker så att brotts- och otrygghetsproblem i kommunen effektivt kan förebyggas med de insatser och aktörer som är bäst lämpade.

Samordningen innebär också att tillse att skriftliga överenskommelser ingås med relevanta aktörer enligt 9 § och att man konkret ska verka för att strategiska brottsförebyggande frågor hanteras i ett strategiskt råd enligt 10 §. Det behöver sannolikt inte vara samordnaren som leder det strategiska rådet men samordnaren blir viktig för att agendan fylls med relevant och aktuellt innehåll och för att tillse att rådets möten genomförs och dokumenteras.

9 §

Kommuner ska verka för att skriftliga överenskommelser om samverkan ingås med relevanta aktörer. En sådan överenskommelse ska innehålla åtminstone uppgifter om för vilka syften och inom vilka områden som samverkan ska ske.

Fråga om 9 §: Vad kan det handla om för överenskommelser?

Svar: Samverkansöverenskommelse skrivs redan idag mellan kommunen och Polismyndigheten. Denna typ av överenskommelse ska alltså kvarstå men kan göras mer relevanta och användbara för det brottsförebyggande arbetet genom att bli tydligare med syftet och innehållet för samverkan.

Kommunen kan ingå i ytterligare överenskommelser om samverkan i brottsförebyggande arbete, exempelvis med företrädare för näringslivet i kommunen. En sådan överenskommelse kan specificera hur kommunen och näringslivet konkret kan samverka i mer effektivt kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete.

Kommunens lägesbild och åtgärdsplan bör utgöra grunden för överenskommelser för att tillse att de gör så mycket nytta som möjligt.

10 §

Kommuner ska också verka för att strategiska brottsförebyggande frågor hanteras i ett särskilt forum (strategiskt råd) där kommunen och relevanta aktörer ingår. Rådet ska ledas av kommunen. Kommuner ska verka för att övriga aktörer i rådet deltar med representanter som har ledande befattningar.

Fråga om 10 §: Vad är det strategiska rådet – är det samma sak som ett lokalt brottsförebyggande råd?

Svar: Tydligt är att det strategiska rådet ska ledas av kommunen och att det ska involvera aktörer i ledande befattningar, eftersom det är viktigt att personerna i detta ledande strategiska råd har mandat om personal och budget.

Det strategiska rådet som enligt lagen krävs i varje kommun kan vara samma sak som ett redan befintligt lokalt brottsförebyggande råd men behöver inte vara det. Nu har kommunerna ett bra tillfälle att göra förändringar i sina lokala brottsförebyggande råd tack vare lagstiftningen.

11 §

Kommuner ska ha en samordningsfunktion för brottsförebyggande frågor.

Fråga om 11 §: Vad innebär det att man ska ha en samordningsfunktion i kommunen?

Svar: Det innebär att det ska finnas en dedikerad roll/tjänst i kommunen för samordningen av det brottsförebyggande arbetet i det geografiska området som utgör kommunen.

Samordnarens huvuduppgifter beskrivs i 12 § (se nedan) och är relativt omfattande. Samordnaren måste därför ha ordentligt med tid inom ramen för sin tjänst för samordningsuppdraget av det brottsförebyggande arbetet. Många kommuner behöver se över samordnar-rollen och sannolikt tillse att en större del av samordnarens tjänst kan ägnas åt brottsförebyggande arbete än vad som är fallet idag. Även i de minsta kommunerna behövs sannolikt minst en 50%-tjänst för samordningsuppdraget. I större kommuner behövs sannolikt fler än en heltidssamordnare.

12 §

Samordningsfunktionen ska särskilt

  1. samordna och stödja genomförandet av kommunens arbete enligt denna lag,
  2. utgöra kommunens kontaktpunkt i förhållande till externa aktörer, och
  3. bidra till att information om det brottsförebyggande arbetet sprids till kommunens invånare och andra som kan ha intresse eller behov av sådan information.

Fråga om 12 §: Vad innebär detta konkret?

Svar: Det innebär att den eller de personer som har samordnar-rollen i kommunen har ett brett och omfattande uppdrag. Det handlar om att samordna och aktivt stödja och underlätta genomförandet av brottsförebyggande arbete av all form av brottslighet i kommunen. Det handlar också om att tillse att det finns kontinuerlig kartläggning på plats av brott och otrygghet som ligger till grund för lägesbilden och sedermera även åtgärdsplanen.

Samordnaren ska konkret vara kontaktpunkten i förhållande till alla externa aktörer och tillse att samtliga parter samordnas för bästa möjliga brottsförebyggande arbete i kommunen.
Samordnaren har också ett explicit ansvar att bidra till att information sprids om det lokala brottsförebyggande arbetet i kommunen. Det innebär bland annat att få rutiner för kommunikation om det brottsförebyggande arbetet på plats och att tillse att de upprätthålls.

Givet det som krävs av lagen är det viktigt att samordnaren besitter kunskap om brott och dess orsaker och om situationellt och socialt brottsförebyggande arbete och inte minst att man har möjlighet att följa kunskapsutvecklingen.

13 §

Kommunstyrelsen, eller den nämnd som kommunfullmäktige beslutar, ansvarar för ledningen av kommunens brottsförebyggande arbete och för att kontinuerligt rapportera om det brottsförebyggande arbetet till kommunfullmäktige.

Fråga om 13 §: Vad innebär detta?

Svar: Det innebär att det lokala brottsförebyggande arbetet kommer upp högt på agendan i kommunen på ett mycket tydligare sätt än vad som är fallet i de flesta kommuner idag. Det är viktigt att de som sitter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kompetensutvecklas inom områdena kriminologi och brottsförebyggande arbete så man ges förutsättningar att efterfråga och kravställa relevanta saker gällande det lokala brottsförebyggande arbetet.

Kommunfullmäktige ska förvänta sig att föredragningar av det lokala brottsförebyggande arbetet innehåller kunskapsbaserade lägesbilder och åtgärdsplaner och att lägesbilden grundar sig på systematisk och kontinuerlig kartläggning baserat på kompletterande information om brott, otrygghet och risk- och skyddsfaktorer.