Hur och varför brottsförebyggande?

Vi kan lära av tidigare händelser vad som orsakar problem och sätta in insatser för att förhindra/förebygga att det sker igen.

Varför bör vi arbeta mer systematiskt och effektivt i det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet och vad är egentligen brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete? Är det kostnadseffektivt att ägna sig åt brottsförebyggande insatser?

Varför ska kommuner brottsförebygga? Se en kort FILM från Brottsförebyggande rådet – Brå.

     
    
     
     
     
      
   
   
  
     

Hur arbeta kunskapsbaserat? Se kort film här med Professor Henrik Andershed.

   
   

Vad är brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete?

Brottsförebyggande arbete och trygghetsfrämjande arbete innebär allt som vi som individer och samhälle kan göra för att förhindra att brott sker och allt vi kan göra för att människor inte ska känna sig otrygga och vara rädda för att drabbas av brott.

Ett systematiskt, kunskapsbaserat arbetssätt

Kunskapsbaserat brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete som bland annat innebär att man arbetar systematiskt (se blåa figuren här till höger) förespråkas i internationell forskning och av Sveriges nationella Brottsförebyggande råd (BRÅ), Polismyndigheten och  Sveriges kommuner och landsting (se skriften “Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete”), och även i regeringens nya brottsförebyggande program “Tillsammans mot brott”. Inom polisen har denna typ av arbetssätt länge gått under benämningen PoP; Problemorienterat polisarbete. Det handlar om att arbeta systematiskt med kartläggning, analys, insatser, uppföljning och återkoppling av resultat. Strukturen i EMBRACE ger dig möjlighet och stöd i att i samverkan arbeta enligt den kunskapsbaserade processen.

EMBRACE ger alltså din organisation stöd i kontinuerlig informationsinsamling, kartläggning och analys av det som din organisation vill kartlägga och analysera. Trygghetsrelaterad information och brottslighet är det EMBRACE främst är till för men din organisation väljer själv vad ni vill kartlägga och analysera och er version av EMBRACE kan anpassas efter era behov och personifieras så klart med era egna loggor och ledtexter.

      
     
Socialt förebyggande

Socialt förebyggande insatser innebär att minska människors brottsbenägenhet. Ett framgångsrikt brottsförebyggande samhälle socialiserar sina barn och ungdomar så att de inte begår brott och gör så att människor känner sig trygga. Det handlar också om att förebygga att människor som redan begått brott begår brott igen, dvs. förebyggande/förhindrande av återfall i brott. Helt centrala, och kanske de viktigaste sociala brottsförebyggarna av alla, är sannolikt föräldrar, men viktiga är också alla samhällsinstanser som på olika sätt kan påverka en människas värderingar, moraliska uppfattning men också sociala förmågor, dvs sådant som vi känner till från forskning utgör risk- och skyddsfaktorer för brottsligt beteende.

     
     
   

Vi kan via olika arbetssätt och metoder påverka individers brottsbenägenhet (Personerna på bilden är modeller).

Sociala insatser handlar om att påverka individens brottsbenägenhet. (Personerna på bilden är modeller).

Situationellt förebyggande

Situationellt förebyggande insatser innebär att försvåra att brott kan begås, minska vinsterna av att begå brott, eller minska de faktorer som ökar risken för att brott ska begås. Det kan också handla om insatser som stärker olika skyddsfaktorer i miljöer, sådant som gör att fler känner sig trygga och att färre brott begås. Det kan konkret handla om att vi låser fast våra cyklar (och att det finns något att låsa fast cyklarna i) så de blir svårare att stjäla, eller att man låser en butik ordentligt under stängning, eller att vi tillser att det inte finns något stöldbegärligt i en bil, eller att vi stöldmärker saker och visar med dekal att de är märkta, eller att vi förbättrar belysning, eller ökar formell social kontroll med patrullering, utformar nya bostadsområden på ett sätt så miljöerna inte ökar riskerna för brott utan ger goda möjligheter till positiva mötesplatser och informell social kontroll. Det kan innebära grannsamverkan, som ju är en form av social kontroll. Det kan också innebära att man minskar överservering av alkohol på en krog som har en historik av överservering och mycket våldsbrott, och det kan handla om att skapa smarta kösystem till krogar eller idrottsevenemang som gör att konflikter inte uppstår.

     
       

En snäv och ineffektivt upplyst park där många känner sig otrygga och droghandel är vanlig.

Parken förändras till att bli mer öppen och mer effektivt belyst. Fler känner sig trygga och droghandeln minskar kraftigt i parken.

Brott kostar mycket lidande och pengar – Är det kostnadseffektivt med brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete?

Våldsbrott är oerhört kostsamt. Både vad gäller faktiska kostnader men naturligtvis också vad gäller lidande på olika sätt. Dessutom kan det påverka tryggheten i ett område.

Många häpnar när man för första gången inser vad brott kostar. Även i den minsta kommunen handlar det om mångmiljonbelopp (se källhänvisningar längst ned på denna sida). Räkna på hur mycket brottsligheten kostar i din egna kommun för att få en uppfattning om detta:

Det har uppskattats att de flesta misshandelsfall (som är lindriga) kostar ca 200.000kr men att vissa grova misshandelsfall som leder till allvarliga skador kostar många miljoner kronor under många år men t.ex. 1 miljon kronor första året (se källhänvisningar nedan). Låt oss säga som exempel att 10 procent av alla anmälda misshandelsfall i din egen kommun är sådana grova och mycket kostsamma misshandelsfall.

Ta nu reda på hur många anmälda brott vad gäller misshandel (lindriga och grova) som kom in i din kommun senaste året (OBS! Pga av att alla misshandelsbrott inte anmäls är denna siffra sannolikt en underskattning av antalet misshandelsbrott i din kommun!) Antal polisanmälda misshandelsfall i din kommun senaste året kan du ta reda på här: Brå:s statistikdatabas

Räkneexempel för kostnader för misshandelsfall under 1 år för Kommun X:

I kommun X har man under år 2017 fått in 250 polisanmälningar om misshandel. 90 procent av dessa räknar vi med kostar 200.000 kr i genomsnitt och 10 procent av dem räknar vi med kostar 1 miljon kr i genomsnitt under det första året:

0,90 x 250 = 225. 200.000 kr x 225 = 45.000.000 kr.

0,10 x 250 = 25. 1000.000 kr x 25 = 25.000.000 kr.

“Total kostnad för misshandelsfall under ett år för Kommun X = 70.000.000 kr (70 miljoner kronor).”

Alltså:

Brottsförebyggande insatser som minskar misshandelsfall med 10 procent innebär besparingar om 7 miljoner kronor per år i Kommun X.

Brottsförebyggande insatser som minskar misshandelsfall med 50 procent innebär besparingar om 35 miljoner kronor i Kommun X.

     
     

Mycket större kostnader när man räknar in all form av brottslighet

Då är detta alltså bara misshandelsfall. All kriminalitet tillsammans handlar alltså sannolikt om kostnader om hundratals miljoner per år även i mindre svenska kommuner. Exempelvis finns också beräkningar om att cyberkriminalitet är extremt kostsamt (se källhänvisningar nedan).

En ökad kunskap om brottens kostnader och otrygghetsskapande effekter bland politiker och andra beslutsfattare är alltså väldigt viktigt. Forskning pekar mot att det finns stora besparingar och ökade intäkter att hämta genom att sätta in effektiva brottsförebyggande insatser (se källhänvisningar nedan).

Detta bygger dock på att vi sätter in insatser/gör åtgärder, som är effektiva/verksamma, alltså som verkligen förebygger brott och skapar trygghet. De insatser vi gör ska alltså minska brott. Om de inte gör det så innebär de ju endast en utgift, och kommer alltså inte att ge några besparingar alls. Därför är det mycket viktigt att vi använder oss av redan påvisat effektiva metoder men också att vi följer upp och utvärderar våra lokala insatser för att se om och i vilken utsträckning de fungerar. Minskar insatsen vi satt in brottsligheten med 40 procent eller med 10 procent? En insats med stor effekt kan vara ofantligt kostnadseffektiv om insatsen i sig inte innebär mycket stora kostnader.

    
      

Fokus på högriskgrupper och hot-spots är effektivt

Att arbeta med kontinuerlig kartläggning och analys med hjälp av EMBRACE möjliggör att vi kan fokusera på de lokala problemen där vi behöver insatser som mest.

Forskning pekar bland annat i riktningen att insatser som inriktas på högriskgrupper som kan vara på väg in i ett långvarigt kriminellt beteende och gruppen av individer som redan begår mycket brott, samt på brottstäta områden och specifika platser (hot-spots), kan vara mycket ekonomiskt besparande (se källhänvisningar nedan).

Precis den typen av riktat arbete är EMBRACE ett ypperligt IT-system för. Det visar vad som hänt samt var och när, och det blir enkelt att identifiera hot-spots och även att följa upp insatser som sätts in där.

    
      

Guider och riktlinjer för brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete:

Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Sveriges nationella Brottsförebyggande råd (BRÅ), Polismyndigheten och  Sveriges kommuner och landsting.

“Tillsammans mot brott”. Regeringens brottsförebyggande program.

Problemorienterat polisarbete.

Länk till Handboken om EST – Effektiv samordning för trygghet

     
     

Hur kan man konkret organisera sitt arbete i en kommun?

Hur kan man i en kommun arbeta kunskapsbaserat i samverkan? Exemplet Östan kommun

    
   

Lär dig mer om brottslighetens kostnader och insatsers kostnadseffektivitet här:

Kostnader för brott – Brottsförebyggande rådets kunskapsöversikt

Konkreta kostnadseffektivitetsberäkningar av insatser

     
     

I media om kostnader för brott:

Samhället vinner på att förebygga brott tidigt – Sveriges Radio

Så mycket kostar gatuvåldet – Dagens Nyheter.

Brottens kostnader för svenskt näringsliv – Svenskt näringsliv

Kriminella gäng kostar miljoner – Sydsvenskan

Så mycket kostar cyberbrott – Svenska Dagbladet